Mexico City, MX - Dokumentöversättningstjänster

Statlig eller federal? Frågan som avgör allt annat

Mexico is a federation, and the authority that issued a document determines how it has to be prepared for use abroad. Civil records belong to the states. A birth, marriage or death is registered with the Registro Civil of the entity where it happened, which in this case is Mexico City itself, a federal entity in its own right since it stopped being the Distrito Federal. Because the record is a state record, the apostille that legalises it for a Hague Convention country is issued by that state's own government secretariat, not by anyone in the federal apparatus.

Federal documents take the other route. Anything signed by a federal ministry, including much of what comes out of the education system, is apostilled by the Interior Ministry, the Secretaría de Gobernación. People trip over this constantly: a family will present a birth certificate and a university degree at the same window and be told the two need different offices. If the destination country is outside the apostille convention the process is different again, running through consular legalisation rather than a single certificate.

There is a third case that surprises people, and it runs the other way. A child born abroad to Mexican parents can be registered at the nearest Mexican consulate, and the acta that results is a Mexican civil record created outside Mexico. Families who have lived in the United States for a generation often hold a mixture: a consular acta for one child, a state-issued acta for another, and American certificates for a third. Each of those was produced under different rules and each needs a different route into the other country's system, so it is worth sorting the pile by issuing authority before deciding what needs translating and in which direction.

The document you are translating has changed shape in recent years, which helps. The acta de nacimiento is now issued on a standard national layout that can be requested online, arriving as a printable sheet with a folio number and a verification code that lets any reader confirm it against the registry. That code is not something to translate. It is transcribed exactly, along with the folio, because it is the part a consular officer will actually use to check that the document is real.

CURP låser tyst hur ditt namn stavas

Varje person som är registrerad i Mexiko har en CURP, en arton tecken lång kod som trycks på acta och upprepas på nästan allt som utfärdas därefter. Det är inte ett slumpmässigt serienummer. Det är uppbyggt av bokstäverna i efternamn och förnamn, födelsedatum, kön och delstat där personen föddes, med ett par kontrolltecken på slutet. Den konstruktionen har en konsekvens som folk sällan märker förrän ett dokument avvisas: koden kodar en specifik stavning av ett specifikt namn. Om ett översatt dokument tyst tappar ett accent eller slår ihop två efternamn till ett, stämmer namnet inte längre med koden tre rader nedanför, och en granskare som jämför de två har en avvikelse att påpeka.

Samma disciplin gäller platser. Mexikanska dokument är fulla av ortnamn som kommer från Nahuatl, Maya, Purépecha och andra språk: Xochimilco, Tlalpan, Iztapalapa, Cuauhtémoc, Nezahualcóyotl. De ser felstavade ut för en stavningskontroll och det är de inte. Ett ortnamn kopieras oförändrat, inklusive accenter, aldrig förengelskas och aldrig regulariseras till något som läses mer bekvämt. Registreringskontoret som utfärdade handlingen identifieras med det namnet, så att ändra det gör det svårare att spåra utfärdande kontor.

Äldre handlingar komplicerar saken på ett annat sätt. Anteckningar från tidigare decennier skrevs för hand i inbundna liggare och återges idag som transkriptioner, ibland med blekt bläck eller en förkortning som ingen längre använder. De sidorna laddas upp på samma sätt som alla andra skanningar, och den vettiga vanan är att jämföra namn, datum och akta-nummer i utskriften mot originalet snarare än att anta att ett gammalt dokument beter sig som ett nyligen utskrivet.